Segling: Grundläggande termer kring segelbåtar och seglingsmanövrar

Inom segling används ett nästan unikt språk: Ett stort antal grundläggande termer inom seglingsvärlden har ofta aldrig hörts av en lekman. Det handlar inte bara om beteckningar på båtdelar och namn på manövrar, utan också om andra grundläggande seglingstermer som används allmänt inom sjöfarten. Vi har listat de grundläggande termer som oftast används av icke-proffs (t.ex. på en seglingstur) och försökt förklara dem så enkelt som möjligt för dig. Vi har ordnat de grundläggande sjöfartstermerna i alfabetisk ordning inom kategorin.

Grundläggande seglingstermer: Allmänna termer

Beaufort: En måttenhet för vindstyrka vid segling.

Knutar: En måttenhet som anger hastighet i nautiska mil.

Krängning: När vinden pressar segelbåten i en lutande position under segling kallas detta för krängning.

Mole: Den skyddande muren i hamnen.

Förtöjning: Den ankarlina som är fäst vid marken i hamnen och som segelbåten kan förtöjas med.

Bowline: En säker knut som används för att fästa segelbåten vid en boj under segling.

Pollare: Små, tjocka stolpar som segelbåten kan fästas vid i hamnen.

Trim: Justering (inriktning, lutning, böjning) av segelbåten under segling. Trimmet kan påverkas av seglets position och vikten (besättningen).

Vävrep: En knut med vilken segelbåten kan fästas vid en pollare efter segling eller med vilken fendrarna fästs vid båten.

Mooring und Poller - Segeln Grundbegriffe

Vänster: Förtöjningslina fäst i hamnens botten. Höger: Pollare.



Grundläggande seglingstermer: Båtens delar

Dirk: Den yttre linjen på storbommen med vilken den hålls horisontellt. Kölen saknas ofta på mindre segelbåtar.

Halyards (fall): Linor som används för att rulla in eller hala seglen.

Fender: Den luftfyllda plastkropp som fästs på båtens sida för att säkerställa avstånd till andra båtar/kajen vid förtöjning och som även fungerar som stötdämpare.

Huvudbom: Den stora, horisontella gren som seglet är fäst vid. Bommen kan användas för att justera seglet efter behov.

Storsegel: Beroende på typ av segelfartyg är det antingen det största av de två seglen på masten eller det lägsta av de många seglen på stormasten.

Köl: Skeppets ryggrad, så att säga, och den del som ligger djupast i vattnet. Kölen är en central linje som löper från för till akter.

Klamp: En T-formad fästpunkt för linor på segelfartyget.

Mast: Den stora, vertikala pelaren på fartyget som seglen är fästa vid.

Tiller: En pinne som används för att styra rodret.

Roder: Rodret är placerat under segelbåten i aktern och används för att styra båten under segling.

Skot: Denna lina används för att justera seglet.

Räcke: Det räcke som löper runt båten för att förhindra att den går överbord under segling.

Fender und Klampe - Segeln Grundbegriffe

Vänster: Fendrar som fungerar som distanshållare och stötdämpare. Höger: Lina på en T-formad klamp.



Grunderna i segling: Seglingsmanövrer

Droppa: Om du vänder dig bort från vinden när du seglar kallas det att droppa (lee = sida som vetter bort från vinden).

Kasta loss: Start från förtöjningen. Det är viktigt att hala in fendrarna efter avfärd.

Förtöjning: Flytta in till kajplatsen tills segelfartyget är korrekt förtöjt.

Luffning: Att vända segelbåten mot vinden under segling kallas luffning (lovart = sida mot vinden).

Skjuta upp: Om man vänder segelbåten mot vinden och stannar med fören pekande mot vinden kan vinden inte längre utöva något tryck på seglen på vissa segelbåtar - segelbåten förs till ett viloläge.

Rullning: Att släppa ut / ge efter seglen eller linorna på ett kontrollerat sätt (till exempel måste linorna fiskas för att sätta seglet så att vinden kan böja seglet).

Planing: Att glidflyga under segling är endast möjligt med segelbåtar som är formade för detta ändamål; vid hög hastighet lyfter fören något ur vattnet och du glider snabbt över vattnet med litet motstånd. För planing krävs dock minst 3-4 Beaufort vindstyrka.

Jibbning: Segelbåten gör en båge med aktern i vindriktningen så att seglen i slutet av manövern förs över till andra sidan av båten.

Hala: Att dra in/strama seglen eller linorna (t.ex. för att minska segelytan måste seglen halas in så att vinden får mindre yta att angripa).

MOB: Förkortning för "man överbord", en seglingsmanöver där den seglare som fallit i vattnet lokaliseras och tas ombord igen på ett kontrollerat sätt.

Revning: Att "reva" / dra in segel för att minska seglets yta och därmed ge mindre yta för vinden att angripa.

Tackning: Segelfartyget gör en båge med fören pekande i vindriktningen. Vinden som kommer framifrån saktar ner segelbåten mer än vid jibbning.

Om du vill lära dig mer om segling rekommenderar vi en seglingskurs på Mallorca.

Vill du lära dig att segla på Mallorca?